Kompisar
Barnpsykologen Jenny Klefbom har skrivit viktiga tips om vad det innebär att vara en bra kompis, saker man ska låta bli och hur man får kontakt med andra barn.
Det som gör en till en omtyckt och omtänksam social varelse är att man får många tillfällen att diskutera relationer. Både med andra barn och med vuxna. Viktigt är också att vi vuxna är goda förebilder, eftersom barn ofta gör precis som vi gör. Att barns och föräldrars relationer är viktiga är välkänt. Om ett barn blir lyssnat på och behandlat med respekt, så är chansen stor att barnet kommer att vara likadan i kontakten med andra. Att ha vänner är något som värderas högt i vårt samhälle och ibland behöver man som förälder ta ett steg tillbaka och fundera på vems behov det egentligen handlar om. Är det du eller ditt barn som vill att barnet ska leka mer med kompisar? Kanske räcker umgänget i förskola/skola för ditt barn just nu? Kanske tycker han/hon om att leka för sig själv?
Här kan du läsa Jenny Klefboms kloka kompistips:
► Kompistips
Dessutom finns Bamses kompisbok tillgänglig i digitala skoltjänster som Polylino och Ebban, i många bibliotekstjänster samt ljudbokstjänster.
Jenny Klefbom, Barnpsykolog
Hälsa
Just detta att röra på sig är något som vi vuxna ofta tjatar om. Varför gör vi det egentligen?
Vi tog kontakt med Mai-Lis Hellénius, läkare och professor på Karolinska Institutet, som är expert på hur vi påverkas av rörelse.
Varför är det så viktigt att röra på sig?
– Alla behöver rörelse för att få vara friska och må bra. Varenda liten cell i hela kroppen mår bra av rörelse. Vi blir starkare och orkar mera.
Vad händer i hjärnan när man rör på sig?
– Vi blir gladare, piggare och smartare av att röra på oss. Det blir också lättare att hantera jobbiga tankar.
Vad händer om man inte alls rör på sig?
– Hjärtat blir svagare, konditionen sämre och musklerna svagare. Man blir trött både i kroppen och hjärnan. Det är bra och skönt med en rörelsepaus ungefär en gång i halvtimmen.
Har du något tips på hur man kan komma igång med att röra på sig mer?
– Gör något som du tycker är roligt. All rörelse är bra. Att gå, springa, cykla eller leka till exempel. Ibland blir det lättare att komma igång om man gör något tillsammans med en kompis eller en vuxen.
Maj-Lis Hellénius, läkare och professor på Karolinska Institutet
Sömn
Vi har fått hjälp av Frida Rångtell som jobbar med sömn och här hittar du hennes sömntips.
Fridas sömntips
1. Se till att få en rejäl dos med dagsljus utomhus på dagen. Det hjälper dig att ställa in dygnsrytmen som är viktig för vår sömn.
2. Gå och lägg dig ungefär samma tid varje kväll och gå upp ungefär samma tid varje morgon.
3. Träna på att slappna av, ta en kort stund på dagen och gör en avslappningsövning. Ibland på kvällen känns det svårt att ligga stilla, nästan som myror i brallan, och kanske kommer en massa tankar som bara måste tänkas eller pratas om. Då är det bra att ta fram avslappningsövningen.
4. Varva ned. Avsluta eller stäng av det du håller på med i god tid innan du ska sova.
5. Släck ned lamporna på kvällen och ha det mörkare. Kanske har du en liten myslampa som du kan tända?
6. Ha det varmt och skönt. Ta ett varmt bad eller dusch på kvällen, eller att ha på dig strumpor när du lägger dig för att sova.
7. Lyssna på lugn musik eller läs en lagom spännande bok.
Frida Rångtell, sömnexpert
Foto: Jonas Tykesson
Skärmanvändning
Föräldrar vet att barn behöver göra en massa olika saker för att må bra, som att leka, vara med kompisar, vara ute och röra på sig och sova. Och då blir de ibland oroliga om de tycker att barnet bara gör en sak hela tiden.
Dessa tips om skärmtid är framtagna av tidningen Bamse i samråd med barnpsykolog Jenny Klefbom.
Jenny Klefbom, Barnpsykolog
Högläsning
Många föräldrar slutar läsa högt för sina barn alldeles för tidigt. Högläsning ökar barns ordförråd och har en central inverkan på läsförståelsen, samt förmågan att kunna navigera i vardagens textrika samhälle. Högläsning skapar också delaktighet och gemenskap, utvecklar kreativitet och tankar. Därför är det angeläget att man som förälder fortsätter att läsa högt för sina barn även när de blir större och kan läsa själva, säger läs-, språk och skrivutvecklaren Maud Nilzén.
Läs Mauds tips om högläsning här:
Maud Nilzén, läs-, språk- och skrivutvecklare