Annons
Annons

Idén till serien ”Bamse och den mörka skogen” som publicerades i nr 2 i år fick Bamseredaktionen på läskonferensen Readme i Malmö. Tillsammans med lågstadie- och gymnasieelever, viralgranskaren Jack Werner och internetforskaren Elza Dunkels skapades historien som fick stor uppmärksamhet. Många tidningar och tv-kanaler skrev och pratade om den här Bamseserien, både i Sverige och utomlands. Till exempel gjorde Financial Times, ORF Österreichischer Rundfunk och Buzzfeed reportage om Bamse.

– Jag tror att jag vågar påstå att ingen av oss hade en aning om hur mycket uppmärksamhet detta skulle få, säger Elza Dunkels. Vi tog upp ett ämne som många diskuterade och oroade sig för, precis när det var som mest aktuellt. På det sättet känns det som om vi har gjort nåt väldigt viktigt.

Och nu är det faktiskt dags igen! Det spånades nämligen fram ytterligare en historia på konferensen som heter ”Vem är tjuven?” och den publiceras i Bamse nr 15 som kommer ut den 26 september. Serien handlar om när Burre i ungarnas klass blir anklagad för stöld. Ryktet sprids snabbt om att han är en tjuv.

I samma tidning kan man också testa hur källkritisk man är, få internettips av Elza och läsa serien “Är Bamse en buse?” som handlar om vad som kan hända när en nyhetsredaktion börjar fara med osanning.

– Vi på redaktionen försöker göra tidningen i Rune Andréassons anda, säger Charlotta Borelius som är chefredaktör på tidningen Bamse.

Rune var väldigt samhällsengagerad och tyckte att det var viktigt att barn fick bilda sig en egen uppfattning i olika frågor. Han väjde inte för svåra ämnen utan såg till att förklara dem.

– Och just huruvida fakta är sann eller inte är ett tema som Rune tog upp många gånger genom åren på olika sätt, fortsätter Charlotta. Ett klassiskt Skalman-citat är “Jag tror inget som jag inte vet”.

 

Tre frågor till Elza Dunkels:


1. Varför är det viktigt att barn lär sig att tänka källkritiskt?


– I dag måste vi ha ett kritiskt förhållningssätt hela livet. Det kanske var så tidigare också, men nätet har gjort det tydligt. Nätet gör det också möjligt att sprida dumheter snabbare och till en större publik. Så jag ser ett kritiskt förhållningssätt som en viktig digital kompetens, som får verkningar utanför nätet också. Det är helt enkelt en viktig livskunskap, att inte bli lurad och att inte råka lura andra. Sen vill jag påpeka att det inte bara är barn som behöver lära sig detta; många vuxna behöver också tänka mer källkritiskt.

2. Vilken typ av desinformation är det som sprids mest just nu?

– Det beror på i vilka kretsar man rör sig. Bland vuxna sprids mycket politisk desinformation, om flyktingar t ex, men också märkliga varningar om bluffar eller efterlysningar. Bland barn är det mycket vandringssägner, som det alltid har varit. När det handlar om barn kan förklaringen vara att de försöker lista ut hur livet funkar och testar sig fram. När det gäller vuxna är det svårare att hitta en bra ursäkt.

3. Vad kan man göra som förälder för att få sina barn att bli mer källkritiska?

– Man behöver först och främst titta på sig själv. Hur beter jag mig? Vad säger jag om världen? Vad delar jag utan att ha kollat? Sen behöver man prata med barn mycket mer. Man kan t ex jämföra vad man har hört och vad man tror på. Vuxna och barn blir inte alltid lurade av samma saker och ifall vi jämför och pratar ihop oss kan vi lära oss av varandra.

Annons
Annons